Gedichte · Kronobergs län ·

Medborgarsång

Så sant vi äga ett fädernesland,

vi ärvde det alla lika,

med samma rätt och med samma band

för både arma och rika;

och därför vilja vi rösta fritt

som förr bland sköldar och bågar,

men icke vägas i köpmäns mitt,

likt penningepåsar på vågar.

Vi stridde gemensamt för hem och härd,

då våra kuster förbrändes.

Ej herrarna ensamt grepo till svärd,

när varnande vårdkase tändes.

Ej herrarna ensamt segnade ner

men också herrarnas drängar.

Det är skam, det är fläck på Sveriges banér,

att medborgarrätt heter pengar.

Det är skam att sitta, som vi ha gjort,

och tempel åt andra välva,

men kasta stenar på egen port

och tala ont om oss själva.

Vi tröttnat att blöda för egen dolk,

att hjärtat från huvudet skilja;

vi vilja bliva ett enda folk,

och vi äro och bli det vi vilja.

— Verner von Heidenstam

von Fremdinhalte · Regionauts

Quelle: Verner von Heidenstam († 1940) · gemeinfrei · Wikisource